Till dig som inte förstår mig.

Jag önskar på något sätt att du hade kunnat dela MIN verklighet. Förstå min värld precis som jag måste förstå din genom att leva i den hela tiden.
Jag önskar att du bara för en dag fick känna stormen i mig och frustrationen som strönmmar ut i mina ådror när jag inte kan följa denna rörelse.
Jag önskar du fick känna min ångest som jag blir galen av att hålla inne.
Jag önskar att du förstod att varje gång du försöker stoppa mig och mitt sätt att vara så faller jag omkull och känner mig inte alls värd något.
Det är som att var instäng i sin egen kropp med sin egen djävul som du inte alls kan kontrollera.
Jag känner mig kvävd och vill bara slå mig loss ur mig själv.
Jag måste bara få flyga fritt i min egen fart utan att du trycker ner mig eller stampar på mig, annars faller jag och går sönder helt.

 
Jag skulle vilja få sig att förstå att det är inte på grund av illvilja eller lathet som jag verkligen inte klarar av vissa situationer. 
Så varje gång du bara nämner ett ord utan att tänka på det så är det redan ett neslag för mig.
Det har då redan blivit ett sår för mig utan att du ens ser det.
Jag önskar du kunde förstå min frustration över att jag inte klarar av din värld på samma sätt som du gör.
Jag är ledsen att jag inte kan lyssna på allt du ber mig att göra.
Mina tankar har då redan flugit iväg mot okänt mål och jag kan inte stoppa dem, hur mycket jag än försöker.
 
Jag önskar mång gånger att när du frågar vad det är att du ska tro på min förklaring att jag faktiskt inte vet, att denna gång är svaret dolt även för mig.
Det lever ett monster inom mig som jag inte kan styra eller stoppa som du kanske vill.
Ett monster som jag dagligen försöker kontrollera för att fungera normalt, som du.. Som faktiskt inte förstår mig och min värld.
Ibland önskar jag att det syntes utan på... 
Jag önskar ibland att de som möter mig bara såg direkt att jag är sjuk.
Att det stod inristat i varenda cenimeter av mig kropp, som en påminnelse för dig att jag inte fungerar likadant som du.
Så att du minns att varje gång jag gör dig upprörd eller frustrerad så har jag redan försökt... Allt jag kan, men inte lyckats framföra det som jag vill.
Och du ska veta, att ingen är mer ledsen för det än jag.

 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: