Jag vill riva sönder mig själv. 

Jag vill bara ta sönder det lilla som fortfarande är helt. 

Och när du säger att jag måste lova att berätta fast jag säger att jag kanske inte kan så undrar jag hur fan du tänker?

Jag drömmer om det ständigt.

Jag har en sjuk längtan efter att bli förstådd. 

Min kropp skriker fortfarande. Jag är ett öppet sår. 

Jag vill inget hellre  än att flyta iväg, glömma bort verkligheten för ett tag.

Du försöker få mig att lova det ena och det andra, men hur ska du någonsin förstå att jag inte riktigt kan leva? 

Hur ska du någonsin kunna förstå att jag har ett ärr för livet?

Jag vill sluta balansera på kanten till helvettet.

Lära mig leva igen som innan.

Men det kommer aldrig att gå.

Egentligen vill jag bara skrika rakt ut.

Riva sönder mig själv.

Ta bort mitt skin och min smuts.

Jag vill ta sönder det lilla som fortfarande är helt.

Jag vill skrika tills jag blir alldeles tom.